Skåne, Sverige och Europa står inför en rad stora utmaningar som inget land ensamt kan lösa. Jag ställer upp i valet till Europaparlamentet just för att jag är övertygad om att många av de dessa utmaningar bara kan lösas genom ett tätarare europeiskt samarbete. Det gäller bland annat klimatet, freden, brottsbekämpningen och en stabil valuta. Jag också vill bidra till att riva de kvarvarande hinder som begränsar människors möjligheter att fritt röra sig över gränserna i Europa.
Europa ska bli fredens kontinent – igen
Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har påmint oss om varför den europiska gemenskapen en gång skapades, nämligen för att garantera att det aldrig mer blev krig i Europa. Men nu är kriget åter här, till råga på allt i vårt omedelbara grannskap. För tio år sedan anföll Vladimir Putin – helt oprovocerat – grannlandet Ukraina. För två år sedan genomförde han en brutal, fullskalig invasion. Putin för inte bara krig mot sitt eget folk genom att i snabb takt avskaffa de sista resterna av den ryska demokratin. Han för också ett blodigt krig mot Ukraina och Ukrainas befolkning. Just nu är den stora frågan vem som står näst på tur om han lyckas med sin plan att utplåna Ukraina.
Inte blir det bättre av att USA:s politiska system just nu förlamas av en handfull republikanska kongressledamöter. Risken är dessutom uppenbar att USA kastas in i ett ännu större kaos om Donald Trump vinner presidentvalet i november
I framtiden måste Europa lita mindre på USA och mer på oss själva. Och det gör den Europeiska unionens roll ännu viktigare än vad den hittills har varit.
Klimatomställningen får inte stanna upp
Klimatet är en annan ödesfråga. Växthusgaserna känner inga gränser. Inget land kan ensamt lösa klimatfrågan. Här har EU redan tagit viktiga initiativ som ”Fit for 55”. Ett ambitiöst program för att minska EU-ländernas utsläpp av växthusgaser med 55% och att göra EU klimatneutralt senast 2050. Det är utmärkt, men det är också viktigt åtgärderna utformas på ett sätt att de uppleves som relevanta och rättvisa. Annars riskerar vi bakslag, ett missnöje som populistiska partier till höger och vänster nu försöker utnyttja för att skaffa sig mer makt – och skapa ett helt annat mycket sämre Europa.
Det är också viktigt att åtgärderna sätts in på ett sätt så att det ger mest klimatnytta för pengarna; ogenomtänkt symbolpolitik riskera att tända en motreaktion. Sist men inte minst är det viktigt att Europa storsatsar på forskning, utveckling och innovation för att ta fram nya, moderna gröna lösningar.
Europa ska återigen ta täten i ekonomisk utveckling
Europa får inte bli ett museum för rika kineser och amerikaner. Vi ska ha fler nobelpris, fler tillväxtföretag och attraktiva forskningsmiljöer som bidrar till att göra Europa – och världen – bättre. Och som samtidigt bidrar till att stärka Europas konkurrenskraft och ekonomi. Med fler europeiska jobb och fler europeiska företag får vi även en bättre välfärd och fler unga européer med nya livschanser och nya möjligheter att nå sina drömmar. I USA talar man ofta om ”the american dream”. Men vi behöver få liv i ”den europeiska drömmen” där fler unga känner hoppfullhet, framtidstro och möjligheter.
Öresundsregionens olika internationella forskningssamarbeten har en mycket viktig roll. Den stora forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund finansieras till exempel gemensamt av 13 europeiska deltagarländer. Men för att forskningsmiljöer som ESS och MAX IV ska fungera och kunna utvecklas krävs att de kan locka till sig de bästa forskarna; kort sagt ett nära samarbete över nationsgränserna. Vilket leder till en annan av mina hjärtefrågor, den fria rörligheten i Europa. Det måste bli enklare att resa och arbeta över nationsgränserna i Europa. Men när det gäller den fria rörligheten – dvs rätten att kunna resa, flytta, arbeta och/eller studera fritt inom EU på samma villkor som inhemska medborgare – så finns det väldigt mycket kvar att göra på den fronten. Inte minst när det gäller att underlätta för arbetspendlare i Öresundsregionen och riva fler gränshinder. När Fehmarn Bält-förbindelsen mellan danska Rödby och tyska Puttgarden står färdig 2029 ska sedan länge dessa hinder vara förpassade till historien. Då ska det vara lika enkelt och naturligt att göra jobb- och semesterresor till Hamburg som det är att resa till Stockholm.
Fria rörligheten är till för de som gör rätt för sig
Men tyvärr finns det också de som missbrukar den fria rörligheten. Utländska stöldligor plågar inte minst sydsvenska privatpersoner och företag. De slår snabbt till och kan utan större risk fylla sina skåpbilar med stöldgods från inbrott, cyklar, däck, katalysatorer, backspeglar och anda dyra bildelar, för att sedan snabbt ta sig ut ur landet. Och omvänt flödar vapen och narkotika in i Sverige. Några menar att det bästa sättet att stoppa de internationella ligorna är att stänga gränserna. Och visst behöver tullen mer resurser. Men att stänga gränserna skulle försvåra livet för vanliga medborgare, samtidigt som skurkarna alltid hittar nya vägar förbi kontrollerna. Och de har resurserna. Tänk bara på det svenska Foxtrotnätverket, där ledarna nu tycks fjärrstyra svensk gängkriminalitet från Turkiet. Och tänk på de ligor på solkusten som via telefon och dator lurar svenska åldringar på deras besparingar.
Vad som krävs är istället ett mycket närmare europeiskt samarbete. När inte brottsligarena erkänner några gränser ska inte polisen heller behöva hindras av nationsgränser. Vi behöver en ny europeisk polisstyrka, en EU-polis med möjlighet att agera både i Sverige och i andra EU-länder. Och med resurser att tekniskt ligga steget före brottslingarna. De är dem som missköter den fria rörligheten som ska bestraffas, inte den som gör rätt för sig.
För en tid sedan hade Sydsvenskan en artikel om en lärarinna som fått sin dyra gravelcykel stulen, hon hade dock satt en Airtag på den, så hon kunde följa brottslingarnas – och cykelns – väg genom Europa ända ner till en lagerlokal i Serbien. Hon kastade sig på flyget och lyckades faktiskt övertala den lokala serbiska polisen att göra ett tillslag. I lokalen fanns hennes cykel, och ett tiotal andra nystulna gravelcyklar. I och för sig till slut en solskenshistoria, men en solskenshistoria som kostade lärarinnan mycket tid och pengar. Självfallet ska inte ansvarat för att lösa denna typ av internationella brott ligga på driftiga privatpersoner utan på en effektiv europeisk polisstyrka.
Byt kronan mot euron!
Också på det finansiella området skulle Sverige vinna på mer europeiskt samarbete. I folkomröstningen 2003 sade de svenska väljarna nej till att införa euron som svensk valuta. En orsak var förmodligen det avskräckande försöket att med hjälp av bland annat 500% styrränta hålla fast kronans kurs i förhållande till eurons föregångare, ecu:n. Också i Danmark blev resultatet av folkomröstningen ett nej, men där valde politikerna en annan mera pragmatiskt väg. Man behöll den danska kronan, men knöt den hårt till euron, så att den med mycket små variationer följde euron.
En stor fördel för danska företag som handlar med Europa är att de slipper valutarisker, medan svenska företag antingen måste ta risker själva eller betala en ”försäkringspremie” för att någon annan ska ta den. Med euron som valuta skulle vi också förenkla för företagen. Och med tanke på att 54,8 % av den svenska exporten och 67,4% av importen sker med andra EU-länder är detta en stor fördel.
Fördelen med en stor och stabil valuta som Euron är särskilt tydlig i orostider som nu – när pengarna söker sig till trygga hamnar. Tyvärr är den svenska kronan en liten valuta, när förtroendet för svensk ekonomi faller, tenderar också kronan att falla, vilket i sin tur leder till ökad inflation och räntehöjningar som höjer inflationen ytterligare och så vidare i en ond cirkel. Men jag vill främst byta ut kronan mot euron av politiska skäl. Sverige är som ett litet exportberoende land alldeles för sårbart ensamt. I ett nära samarbete med våra främsta partners får vi sitta runt förhandlingsbordet istället för på läktaren och bli en stark motvikt till andra handelsblock som USA och Kina. Sverige blir starkare med euron och euron blir starkare med Sverige. Globala kriser möter vi därför bäst tillsammans.
Jag minns när jag var barn och vi tog färjan över från Helsingborg till Helsingör och gick in i butiken på färjan för att köpa godis. Då såg man tydligt på prismärkningen att 100 danska kronor motsvarade 80 svenska kronor. Idag får du bara 50 danska kronor för de pengarna. Ännu värre blir det om du jämför med schweiziska francen. 1970 låg den svenska kronan nästan på samma nivå som francen, dvs det kostade ca en krona att köpa en schweizisk franc. Idag ligger francen på ca 12 kronor. Det är dags att ta steget att byta ut den svenska kronan mot en mycket starkare och stabilare gemensam europeisk valuta, euron.
Vad jag vill åstadkomma:
- Stoppa internationella stöldligor genom mer polissamarbete i Europa
- Byta ut kronan mot en stabil valuta, euron
- Slå vakt om den fria rörligheten i Europa genom att ta bort fler gränshinder
- Öka stödet till Ukraina och bana väg för att länderna på västra Balkan, Ukraina och Moldavien ska kunna bli EU-medlemmar
- Låt alla ungdomar i Europa åka på minst ett utbyte eller skolresa till ett annat europeiskt land under sin studietid